Testade gymmet igår, gick bra, dock hade jag jätte svårt att sova hela natten, kände mig tung, lik en belgian blue (otroligt muskulös ko/tjur art). Trött som jag var klev jag upp när klockan ringde vid 6, körde johan till fabriken, åkte hem och åt frukost och körde till Halmstad för att möta upp min grupp till skolarbetet. Dagens samtal lät så här.
-C: Å, jag är ju skyldldug dig pengar!
-A: ja just de.
(C rotar runt i sin väska efter plånboken.)
-C: asch, jag har bara fyra kronor.
-A: ja men då är det bara 21kr kvar.

!!!! Ursäkta? 25 spänn?!?!? Hur viktigt kan det vara? Är det inte en sån summa som går jämt ut tillslut? Ja jösses, jag och Lena stirrade på varandra och ruskade på huvudet åt de andra gruppmedlemmarna som börjat diskutera en avbetalningsplan.. På 25 kronor!

Jaja, klockan ett så ansåg jag att vi arbetat färdigt för dagen då vi i stortsett bara stirrade ner på fem sidors arbete (Vi ska enbart ha tre sidor). Vi delade på oss och jag åkte hem, byte om till arbetskläder och åkte till fabriken. Där fungerade ingenting som vi önskade och åkte hem lite efter arton tiden, snabbt byta om till baddräkt för att simma lite med Hannah som redan vart i simhallen i 20 minuter. Rätt slut efter gårdagens gymmande så de blev bara några få längder, lite chill i den uppvärmda poolen och lite bastubad väl hemma så lagade Johan och jag mat tillsammans. Och nu är det fotboll på tv... Men jag ska gå och lägga mig i hopp om att känna mig lättare i natt.

Min andra familj, Blom. Öppnade en butik för nått år sedan som heter lilla kammar'n, ligger i köping på östra långgatan 2. Där har dem inredning, hantverk och kläder, min kära mor (mångsysslaren) har en fot med grejer där också. Beställde ett amband och en tunika/klänning därifrån som jag fick hem i dag, ah så fint det blev! Och glad blev jag också då min dag enbart bestått utav ekonomi historia, stress och förvirring.

Här ser ni armbandet! Super läckert!

Tunikan/klänningen blir perfekt att ha till min nyinköpta "skin"jacka.

På tåget hem var det fullt på tåget, man fick sitta där det fanns plats, ja förutom de där idioterna som sätter upp väskan/fötterna på sätet brevid (trots att detta är faktiskt olagligt)!
Raden brevid mig sitter en blond tjej, rätt söt. Ner kommer en kille glidande, sätter sig brevid henne och presenterar sig, så här går samtalet:
Han: Tjena, jag heter Filip, vad heter du?
Hon: heej? Sofia.
Han: hur gammal är du då?
Hon: 18.
Han: Jahopp.
Hon: du då? 16 eller?
Han: ja, jag trodde inte du va äldre än mig. Du ser inte så ut.
Hon: nehe.

Samtalet avslutat och väääldigt undlig stämning!
Haha, störtskön kille ju!

Ett bättre minne. Hade för mig att jag sökt studiebidrag för alla tre år i högskolan, de hade jag inte. Nåväl, inte konstigt att inte CSN skickat några papper till mig. Har ansökt för enbart bidrag, inget lån. Så får vi se om de fungerar, annars är det ju bara att ansöka om lån. Men det hade vart skönt att slippa dra på sig 125 000 till, vilket kostnaden är på två års studier.

Nehe, i morgon blir det heldag i skolan. Åker kl 7 hemma 17.10 Bara hoppas jag minns att ta med matlådan!

Avslutar med mitt favorit citat. Den där Einstein var rätt klok...

Allt har sin tid, och tar tid. Sitter ute och funderar vad man ska göra med baksidan på gräsmattan. Just nu ser den ut som detta. Kala fläckar efter tre grushögar, en lerdamm och en komposthög (ej dåld).

Tanken är att komposten skall döljas med häck, de kala fläckarna ska på ett magiskt vis förvandlas till frodande gräsmatta och lerdammen skall bli en frodande rabatt. Runt plattorna ska vi ha grus och rosenbuskar och runt altanen ska vi plantera funkia av nått slag. Detta sker troligen i vår/sommar 2014.

Och projekt gula rummet har inget hänt sen sist, väggarna är spacklade och slipade. Kanske är det tapetserat om två-tre veckor. Eftersom rummet inte används så är det ingen större brådska.

Som sagt, allt har sin gång, liksom tiden.

Klasskamrat: har du en tatuering?
Jag: Nej inte vad jag vet.
Klasskamrat: Men du har ju en på din rygg?!?
Jag: Jahaaa! Den tatueringen!

Hade helt glömt bort "Arnold". Å fy så ful han är... Hahaha
Fördelen att han/den sitter på ryggen är att jag inte ser honom/den.

Jag har en bild med Ida och Hannah tillsammans och den är ifrån deras student. Det är en väldigt fin bild på dem och i dag fyller dessa töser år!

Bra vänner som alltid finns nära. För mig är dem guld värda och ännu mer!

Man önskar sig mycket, ett arbete, en utbildning, pengar, barn, familj och vänner väl. Jag önskar att jag kunde träffa mina vänner längre bort oftare, åka till sthlm, köping, västerås och Eskilstuna oftare än vad jag gör.
Hur svårt kan det vara igentligen?
När munktorpsrevyn startar ska jag iaf till köping, men jag måste ta mig till sthlm innan dess. Allt jag behöver är en ledig helg...
Och troligen en tågbiljett, ja kör inte till/i Sthlm själv. Hahaha. eller?

En sak är säker, jag ska till stockholm i höst för att träffa mina älskade vänner!